Bakgrund
Kategori: Bakgrund
Vi har valt att berätta om mordet på Olof Palme. Vi tänkte visa två versioner av hur det kan ha gått till när han mördades eftersom nobody knows...
Olof Palme föddes den 30 januari 1927 och blev skjuten och dog den 28 februari 1986. Palme var partiledare för socialdemokraterna 1969- 1986. Han var Sveriges statsminister 1969- 1976 och 1982- 1986.
Mordet på Olof Palme är fortfarande olöst... Dock finns det många teorier och spekulationer kring mordet.
Olof Palme var en person som var både älskad och hatad. Det fanns många människor som gillade Palmes politik med sen fanns det även de som inte delade hans åsikter och en del uttryckte detta väldigt starkt och deras kampanjer och elakheter mot honom brukar kallas för Palmehat. Det kunde t.ex. innebära att man liknade Palme vid ohyra. Palmehatet var bl.a.. väldigt starkt under valkampanjerna 1976.
På den här sidan finns många teorier beskrivna:
http://www.palmemordet.se/
Men vi har tänkt koncentrera oss på teorin om Christer Pettersson eftersom vi tycker att den teorin verkar rimlig samtidigt som vi känner att den är väldigt rörig och mystisk så därför vill vi lära oss mera om den.
http://www.swefilmer.com/palme-2012/palme-2012-video_3d747de6f.html
Det är den här filmen om Olof Palme som vi har sett och den handlar om hela Olof Palmes liv. När vi beskriver bakgrunden så tar vi mycket information ifrån filmen.
Olof Palmes familj:
Sven Olof Joachim Palme växte upp i en familj med gott om pengar och högborgerliga politiska värderingar. Han hade en stor familj som bodde på Östermalmsgatan i Stockholm. Hans pappa hette Gunnar Palme men han dog när Olof Palme var sju år. Palmes mamma Elisabeth von Knieriem kom som flykting till Sverige från Litauen. Hans syskon hette Claes Palme , Catharina Palme Nilzén. Han hade även en halvbror som hette Sture Gunnarsson (1911-2005). Han var sonson till Sven Palme och kusin till Sven Ulric Palme Hans farbror hette även han Olof Palme.
Palme gifte sej med Jelena Rennerova, 1949 då ingick Palme ett skenäktenskap för att hjälpa henne att fly. Den 19 juni 1956 gifte Olof Palme sej med Lisbet Beck-Friis, de flyttade senare ut till en förort till Stockholm. Palme fick med Lisbet tre söner, Joakim, Mårten och Mattias Palme. När Olof Palme dör 1986 skakas hela familjen och den dagen kommer att vara uppmärksammad i historien många år framöver.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Palme#Familj
Olof Palmes utbildning:
Olof Palme gick på förskola i Beskowska skolan på Östermalm i Stockholm. När Palme var 10 år skrevs han in vid Sigtuna humanistiska läroverk. År 1994 tog han studenten med genomsnittsbetyget A och börjar därefter att jobba på Svenska Dagbladet. Senare på hösten samma år ryckte Olof Palme in till kavalleriet, sjätte skvadronen vid Norrlands dragonregemente inom Umeå granison. Palme började sedan på aspirantskolan vid Livregementes husarer inom Skövde granison och blev bara efter några månader sergeant och i November 1948 fänrik i kavalleriets reserv.
Efter kriget så fortsatte Palme sina studier i USA och kom även med i skollaget i amerikansk fotboll. I USA fick Palme upp sina ögon för politik. På sin studie resa reste han runt i USA och fick se hur orättvist de var i vissa samhällen. När Palme kom tillbaka till Sverige så började han studera juridik och avlade juristexamen vid Stockholms universitet år 1951. Under sommaren 1955 genomgick Olof Palme en stridskurs för ryttartruppchefer, och blev på nyåret 1956 befordrad till löjtnant kavalleriets.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Palme
Palmes politiska karriär:
Olof Palme blev socialdemokrat när han åkte runt i Indien och såg fattigdomen som fanns där. Han samarbetade med Tage Erlander hans föregående statsminister i många år och blev då påverkad av Erlanders ideologi. Palme kunde relatera till socialdemokratin för att han var emot stora klyftor mellan rika och fattiga och så var han väldigt emot kommunism. Runt 30-talet så förstod han att det var socialdemokraterna som hade lyft upp Sverige ur fattigdom efter kriget. Han började sin politiska karriär med att jobba för Tage Erlander som assistent. De utvecklade under denna tid en fin vänskap och Palme blev mer som Erlanders högra hand.
Han trädde in i regeringen i Sverige den 19 november 1963 som konsultativt statsråd i Statsrådsberedningen. Han utsågs till statsråd och chef för kommunikationsdepartementet. Han tog när Tage Erlander dog över det socialdemokratiska partiet och då även makten i Sverige. Detta var år 1969 den 14 oktober. Han vann sedan valet efter detta år 1973, men år 1976 och 1979 gick det inte då bra för Olof Palme och han och sossarna förlorade de båda valen. Detta var mycket negativt för både Palme och sossarna. Men år 1982 så återtog Palme åter makten i Sverige och behöll den tills han blev mördad den 28 februari 1986.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Palme#Karri.C3.A4r
Hatet mot Olof Palme:
Hatet som var riktat mot Olof Palme kom från Sveriges alla hörn. I en artikel i DN skriver Lars Linder att hatet fanns i konversationer vid högborgerliga middagar, inom militären och stockholmspolisen. Även inom kulturen, som stod Palme varmt om hjärtat, har hatet spridits. Då var det Astrid Lindgren med Pomperipossa som riktades mot Palme, nu är filmen Call Girl aktuell och har återigen startat en stor diskussion. Enligt Kjell Östberg, professor i historia vid Södertörns högskola, kom Palmehatet uteslutande från borgerliga kretsar. Även Olof Palme själv använde orden ”svikit sin klass” som en orsak till hatet och Gösta Bohman säger att Palme, av många, uppfattades som ”en överlöpare, en renegat.” Många håller med om att detta var en av grupperna som hatade honom. Jag läser i en artikel av svenska dagbladet att många inom borgerligheten såg honom som en klassförrädare och att de ansåg att han blev socialdemokrat endast för att komma till makten. Men senare tar skribenten upp att det även kan ha varit hans retorik och aggressiva debattsätt som förde kritiken mot honom. Detta stöds även av Ingvar Carlsson som beskriver att Olof Palme älskade att slunga ut bra formuleringar även om det kunde skada honom själv. Han skriver att det faktum att Olof tog så mycket utrymme kan vara en av faktorerna. Detta går även att läsa om i åttonde kapitlet av Christer Isakssons bok.
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/palmehatet-grodde-i-alla-klasser
http://www.dagensarena.se/innehall/var-tids-palmehat/
Peterson, Tage G., Olof Palme som jag minns honom, Albert Bonniers, Uddevalla, 2002, 197
Zachrisson, Birgitta & Alandh, Tom (red.), Berättelser om Palme, Norstedt, Stockholm, 1996, 190
Hadenius, Stig. Politisk hatkampanj – på två nivåer. Svenska Dagbladet. 1996-02-25 Sida: 34
Åsard, Erik (red.), Politikern Olof Palme, 1. uppl., Hjalmarson & Högberg, Stockholm, 2002, 20f
Isaksson, Christer, Hatet, Palme privat; I skuggan av Erlander, Ekerlids förlag, Falun, 1995
Före biografsbesöket (samma dag som mordet, 28 februari):
http://sv.wikipedia.org/wiki/Palmemordet#F.C3.B6re_biografbes.C3.B6ket
Lisbet och Olof bestämde sig för att gå på bio samma dag som de skulle dit. De valde filmen Bröderna Mozart. Lisbet diskuterade biobesöket på sitt arbete under eftermiddagen. Runt 17- tiden ringde Lisbet till Mårtens fästmö för att berätta om planerna inför kvällen. När Palme kom hem vid 18.30 så fick han höra om bioplanerna men han hade redan skickat hem sina livvakter. Palme ringde till Mårten som berättade att han redan hade köpt biobiljetterna.
Under senare polisutredning har man undersökt Lisbets arbetsplats, makarnas hem och deras telefoner för att se om de har varit avlyssnade eller blivit förföljda men polisen kunde inte hitta något sådant. Där av kan man dra slutsatsen att mördaren inte kan ha fått reda på att Palme skulle på bio tidigast förrän han anlände till biografen eller under/efter besöket.
Lite teorier kring hur vi tänker att Leif GW Persson kan ha tänkt kring Christer Pettersson:
http://www.youtube.com/watch?feature=fvwp&NR=1&v=FDzDeZV0_e8
Leif GW Persson berättar om ett vittne som såg gärningsmannen springa förbi och vittnet menar att det inte var Christer Petterson eftersom dom var grannar och att han hade känt igen honom. Han beskriver Christer Petterson som en mystisk man men att han var säker på att det inte var han som sköt Palme. Men Vi vet ju inte om dom hade en annan relation, kanske han bara vill beskydda honom?
Men vi har tänkt koncentrera oss på teorin om Christer Pettersson eftersom vi tycker att den teorin verkar rimlig samtidigt som vi känner att den är väldigt rörig och mystisk så därför vill vi lära oss mera om den.
http://www.swefilmer.com/palme-2012/palme-2012-video_3d747de6f.html
Det är den här filmen om Olof Palme som vi har sett och den handlar om hela Olof Palmes liv. När vi beskriver bakgrunden så tar vi mycket information ifrån filmen.
Olof Palmes familj:
Sven Olof Joachim Palme växte upp i en familj med gott om pengar och högborgerliga politiska värderingar. Han hade en stor familj som bodde på Östermalmsgatan i Stockholm. Hans pappa hette Gunnar Palme men han dog när Olof Palme var sju år. Palmes mamma Elisabeth von Knieriem kom som flykting till Sverige från Litauen. Hans syskon hette Claes Palme , Catharina Palme Nilzén. Han hade även en halvbror som hette Sture Gunnarsson (1911-2005). Han var sonson till Sven Palme och kusin till Sven Ulric Palme Hans farbror hette även han Olof Palme.
Palme gifte sej med Jelena Rennerova, 1949 då ingick Palme ett skenäktenskap för att hjälpa henne att fly. Den 19 juni 1956 gifte Olof Palme sej med Lisbet Beck-Friis, de flyttade senare ut till en förort till Stockholm. Palme fick med Lisbet tre söner, Joakim, Mårten och Mattias Palme. När Olof Palme dör 1986 skakas hela familjen och den dagen kommer att vara uppmärksammad i historien många år framöver.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Palme#Familj
Olof Palmes utbildning:
Olof Palme gick på förskola i Beskowska skolan på Östermalm i Stockholm. När Palme var 10 år skrevs han in vid Sigtuna humanistiska läroverk. År 1994 tog han studenten med genomsnittsbetyget A och börjar därefter att jobba på Svenska Dagbladet. Senare på hösten samma år ryckte Olof Palme in till kavalleriet, sjätte skvadronen vid Norrlands dragonregemente inom Umeå granison. Palme började sedan på aspirantskolan vid Livregementes husarer inom Skövde granison och blev bara efter några månader sergeant och i November 1948 fänrik i kavalleriets reserv.
Efter kriget så fortsatte Palme sina studier i USA och kom även med i skollaget i amerikansk fotboll. I USA fick Palme upp sina ögon för politik. På sin studie resa reste han runt i USA och fick se hur orättvist de var i vissa samhällen. När Palme kom tillbaka till Sverige så började han studera juridik och avlade juristexamen vid Stockholms universitet år 1951. Under sommaren 1955 genomgick Olof Palme en stridskurs för ryttartruppchefer, och blev på nyåret 1956 befordrad till löjtnant kavalleriets.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Palme
Palmes politiska karriär:
Olof Palme blev socialdemokrat när han åkte runt i Indien och såg fattigdomen som fanns där. Han samarbetade med Tage Erlander hans föregående statsminister i många år och blev då påverkad av Erlanders ideologi. Palme kunde relatera till socialdemokratin för att han var emot stora klyftor mellan rika och fattiga och så var han väldigt emot kommunism. Runt 30-talet så förstod han att det var socialdemokraterna som hade lyft upp Sverige ur fattigdom efter kriget. Han började sin politiska karriär med att jobba för Tage Erlander som assistent. De utvecklade under denna tid en fin vänskap och Palme blev mer som Erlanders högra hand.
Han trädde in i regeringen i Sverige den 19 november 1963 som konsultativt statsråd i Statsrådsberedningen. Han utsågs till statsråd och chef för kommunikationsdepartementet. Han tog när Tage Erlander dog över det socialdemokratiska partiet och då även makten i Sverige. Detta var år 1969 den 14 oktober. Han vann sedan valet efter detta år 1973, men år 1976 och 1979 gick det inte då bra för Olof Palme och han och sossarna förlorade de båda valen. Detta var mycket negativt för både Palme och sossarna. Men år 1982 så återtog Palme åter makten i Sverige och behöll den tills han blev mördad den 28 februari 1986.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Palme#Karri.C3.A4r
Hatet mot Olof Palme:
Hatet som var riktat mot Olof Palme kom från Sveriges alla hörn. I en artikel i DN skriver Lars Linder att hatet fanns i konversationer vid högborgerliga middagar, inom militären och stockholmspolisen. Även inom kulturen, som stod Palme varmt om hjärtat, har hatet spridits. Då var det Astrid Lindgren med Pomperipossa som riktades mot Palme, nu är filmen Call Girl aktuell och har återigen startat en stor diskussion. Enligt Kjell Östberg, professor i historia vid Södertörns högskola, kom Palmehatet uteslutande från borgerliga kretsar. Även Olof Palme själv använde orden ”svikit sin klass” som en orsak till hatet och Gösta Bohman säger att Palme, av många, uppfattades som ”en överlöpare, en renegat.” Många håller med om att detta var en av grupperna som hatade honom. Jag läser i en artikel av svenska dagbladet att många inom borgerligheten såg honom som en klassförrädare och att de ansåg att han blev socialdemokrat endast för att komma till makten. Men senare tar skribenten upp att det även kan ha varit hans retorik och aggressiva debattsätt som förde kritiken mot honom. Detta stöds även av Ingvar Carlsson som beskriver att Olof Palme älskade att slunga ut bra formuleringar även om det kunde skada honom själv. Han skriver att det faktum att Olof tog så mycket utrymme kan vara en av faktorerna. Detta går även att läsa om i åttonde kapitlet av Christer Isakssons bok.
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/palmehatet-grodde-i-alla-klasser
http://www.dagensarena.se/innehall/var-tids-palmehat/
Peterson, Tage G., Olof Palme som jag minns honom, Albert Bonniers, Uddevalla, 2002, 197
Zachrisson, Birgitta & Alandh, Tom (red.), Berättelser om Palme, Norstedt, Stockholm, 1996, 190
Hadenius, Stig. Politisk hatkampanj – på två nivåer. Svenska Dagbladet. 1996-02-25 Sida: 34
Åsard, Erik (red.), Politikern Olof Palme, 1. uppl., Hjalmarson & Högberg, Stockholm, 2002, 20f
Isaksson, Christer, Hatet, Palme privat; I skuggan av Erlander, Ekerlids förlag, Falun, 1995
Före biografsbesöket (samma dag som mordet, 28 februari):
http://sv.wikipedia.org/wiki/Palmemordet#F.C3.B6re_biografbes.C3.B6ket
Lisbet och Olof bestämde sig för att gå på bio samma dag som de skulle dit. De valde filmen Bröderna Mozart. Lisbet diskuterade biobesöket på sitt arbete under eftermiddagen. Runt 17- tiden ringde Lisbet till Mårtens fästmö för att berätta om planerna inför kvällen. När Palme kom hem vid 18.30 så fick han höra om bioplanerna men han hade redan skickat hem sina livvakter. Palme ringde till Mårten som berättade att han redan hade köpt biobiljetterna.
Under senare polisutredning har man undersökt Lisbets arbetsplats, makarnas hem och deras telefoner för att se om de har varit avlyssnade eller blivit förföljda men polisen kunde inte hitta något sådant. Där av kan man dra slutsatsen att mördaren inte kan ha fått reda på att Palme skulle på bio tidigast förrän han anlände till biografen eller under/efter besöket.
Lite teorier kring hur vi tänker att Leif GW Persson kan ha tänkt kring Christer Pettersson:
http://www.youtube.com/watch?feature=fvwp&NR=1&v=FDzDeZV0_e8
Leif GW Persson berättar om ett vittne som såg gärningsmannen springa förbi och vittnet menar att det inte var Christer Petterson eftersom dom var grannar och att han hade känt igen honom. Han beskriver Christer Petterson som en mystisk man men att han var säker på att det inte var han som sköt Palme. Men Vi vet ju inte om dom hade en annan relation, kanske han bara vill beskydda honom?